Du väljer själv om du vill delta på plats på Umeå universitet, eller om du vill delta på distans.
Föreläsningarna som erbjuds på plats och via distans är markerade med följande symboler:
![]() |
= Föreläsningen ges på plats och livesänds. Vill du följa livesändningen digitalt krävs ingen anmälan. Önskar du delta i Aula Nordica ska du anmäla dig. Länk till livesändningen kommer ligga på den här hemsidan.
|
![]() |
= Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
TISDAG 28 oktober |
08.30 Brashörnan |
Registrering och kaffe |
09.30 Föreläsningen ges på plats och livesänds. Vill du följa livesändningen digitalt krävs ingen anmälan. Önskar du delta i Aula Nordica ska du anmäla dig. Länk till livesändningen kommer ligga på den här hemsidan. |
INLEDNING
|
11.00 |
Lunch
|
Idrott 09:30-17:30 |
Bildmuseet 12:30-14:00 |
2. Bildmuseet Bildmuseet |
Konst, yttrandefrihet och samhällsdebattMed utgångspunkt från två aktuella utställningar på Bildmuseet får deltagarna insyn i hur konsten idag undersöker och belyser samhällsdebatternade ämnen så som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och minoritetsfrågor. Art and Truthtelling, öppnas 17 oktober (mer info kommer i höst). Med anledning av sanningskommissionen för det samiska folket presenterar Bildmuseet en utställning Art and Truthtelling med samiska konst, konsthantverk och slöjd.
|
Geografidagen |
7. Geografi Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
OBS! 12:30-16:00
|
Parallella spår 12.30 - 14.00 |
3. Språk Nat.D.210 |
Workshop
Denna workshop handlar om hur vi med avstamp i skönlitterära texter kan skapa ett elevaktivt klassrum. Tillsammans bearbetas skönlitteraturen genom samtal, estetiska lärprocesser och skriftliga aktiviteter. |
4. Språk Nat.D.220 |
Föreläsning & workshop
|
5. Språk
|
Föreläsning & workshop
|
8. Curiosum Curiosum |
Skapa framtiden – En resa genom AI, STEM och makerspace - Helena Näs och Madelen BodinHur kan vi använda skapande och teknik för att förstå och påverka vår framtid? I denna lärarfortbildning får du bekanta dig med critical making – en metod där tekniskt kunnande kombineras med kritiskt tänkande och kreativ problemlösning.Under denna workshop arbetar vi med ett scenario där generativ AI används som ett verktyg för att skapa och analysera scenarier inom STEM-områden. Du får pröva att granska scenarier med ett kritiskt öga, lyfta etiska och samhälleliga frågor och sedan omvandla idéerna till konkreta prototyper i Curiosums makerspace. Fortbildningen vänder sig till lärare i STEM-ämnen (matematik, teknik, fysik, biologi och kemi) som vill utveckla sin undervisning med kreativa och framtidsfokuserade arbetssätt.
|
9. Skolledare Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
Rektorers kontroversiella frågor - Björn AhlströmI det här seminariet presenteras resultat från forskningsprojektet ControVersial Issues in Leadership (CVIL). Passet inleds med en presentation forskningsresultat vilka sedan följs av diskussioner och samtal kring dessa kopplat till egna erfarenheter. Utgångspunkten för detta seminarium är en kartläggning av de kontroversiella frågor som svenska rektorer upplever att de möter och behöver hantera inom ramen för professionen.Ingår i ”Skolledarspåret” som riktar sig till skolledare på olika nivåer i skolans styrkedja såsom rektorer, biträdande rektorer, lärarledare (t ex förstelärare). Vi riktar oss även till ledarpositioner på förvaltningsnivå eller jämförbar nivå för enskilda huvudmän. |
10. SO/Statsvetenskap Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
Östekonomiska byrån - svensk ekonomisk underrättelseverksamhet under det kalla kriget - Hans JörgensenI samband med IB-affären 1973 avslöjades en hemlig ekonomisk underrättelseorganisation med kopplingar till den svenska försvarsstaben benämnd Östekonomiska byrån (ÖEB). Byrån som bildadats i ett avtal mellan staten och näringslivet 1959, och som formellt upplöstes 1989, hade sina rötter i andra världskrigets slutskede när näringslivet finansierade utredningar om de krigförande ländernas ekonomiska potential. Under det kalla kriget gick verksamheten alltmer mot information om de framväxande planekonomiernas ekonomiska utveckling och integration. Begränsade delar av statsapparaten och näringslivet fick tillgång till byråns utredningar, vilka leddes av framträdande ekonomer/ekonomisk-historiker, statsvetare, geografer och historiker. Föredraget baseras på uppgifter i tidigare hemligstämplade arkiv och ger en bild av hur Sverige genom ÖEB bland annat kunde nå förstahandsinformation om öststaterna under det kalla kriget. Därtill belyses några centrala aktörer/personer inom försvarsstaben, ÖEB, näringslivet, regeringen och utrikesförvaltningen.
Den Europeiska unionen – demokratins starkaste bastion? - Magnus BlomgrenI en värld där grundläggande demokratiska värderingar ifrågasätts och viktiga politiska institutioner hotas, framstår den Europeiska unionen som demokratins fanbärare. Vilka utmaningar möter EU i denna allt osäkrare värld? Denna föreläsning kommer att behandla frågor kring vilka inre spänningar, såväl som yttre hot, EU har att tampas med.
|
11. Kognitionsvetenskap Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
Sinnesresan – Hur vi integrerade sensorisk forskning och pedagogik på Umeås science center Curiosum - Linus AnderssonPå Umeås science center Curiosum kan elever ta del av entusiasmerande workshops med vetenskapligt tema. En av dem heter ”Sinnesresan” och vänder sig till barn i förskoleåldern. Sinnesresan utvecklades av pedagoger och föredragshållaren Linus, som är sensorisk forskare. Han berättar om processen att anpassa vetenskap för en yngre publik.
Råda Villrådiga – Hur blir man bättre på beslutsfattande? - Gustav WadenholdtForskning har visat att det finns ett flertal tankefel som leder till sämre beslutsfattande, i bemärkelsen att besluten avviker från vad normativa regler föreskriver. En förklaring är att vi använder oss av strategier som förenklar beslutsfattandet. Exempelvis genom att utgå från ett beslut i en liknande situation. Trots att beslutsfattande är en viktig del av vår vardag och dåliga beslut kan få stora konsekvenser för både individ och samhälle, så har vi sällan möjlighet att öva på att utveckla bättre strategier. Återkoppling sker, om alls, ofta långt efter att beslutet fattats och utfallet kan till stor del bero på faktorer bortom vår kontroll. Med projektet Råda Villrådiga vill vi undersöka om träning med återkoppling kan hjälpa unga vuxna att bli bättre beslutsfattare och undvika tankefel. Träningen ges i form av ett spel, som vi kallar Allvissmal, med en interaktiv berättelse. I spelet förekommer beslutsfattandeproblem tagna från forskningslitteraturen, men även problem som vi försökt anpassa till mer vardagliga situationer.
|
12. Fjärrundervisning Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
OBS! 45 min. 12.30-13.15Fjärrundervisningens roll i framtidens skola - Fanny Pettersson och Linda RudolfssonUnder perioden 2021–2024 ökade användningen av fjärrundervisning i svensk grundskola med drygt 350 %. Men vad vet egentligen vi om den fjärrundervisning som bedrivs och hur påverkar den elever, lärare och rektorer? Presentationen ger en inblick i de forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivits av forskargruppen Education in a Digital Word (EID), Region 10, Umeå och Örnsköldsviks kommun. Vilka utmaningar och vilka möjligheter följer med den nya flexibla undervisningsformen och vilken roll har den i framtidens skola?
|
13. Klimat Nat.D.400 |
Workshop
The United Nations Climate Change Conference of Parties (COP) is an annual event for nations to assess progress in combating climate change and to determine the next strategies for global climate policy and action – including climate governance, carbon emission pledges, climate financing, and sustainable transition pathways away from fossil fuels. During this workshop, we will role play a UN climate change negotiation summit, using “C-ROADS” – a free, award-winning computer simulator that allows players to explore the effects of national and regional emission reductions on global change change. Easily deployed in the classroom, this workshop will give teachers hands-on experience in running and participating in a World Climate Simulation event for student-led learning of climate change issues. |
14. Datvetenskap Nat.D.410 |
Parallel computing and its role in artificial intelligence - Pedro OjedaDescribing physical phenomena often requires solving complex mathematical equations. These calculations can be too demanding for personal computers due to the large number of computations and memory needed. Parallel computing addresses this challenge by breaking large problems into smaller subproblems that are solved
simultaneously using multiple processors. This approach significantly speeds up processing. An interesting case is training Machine Learning (ML) models, a field in Artificial Intelligence (AI), where large datasets are used to adjust model parameters for making future predictions. Since ML involves many independent operations, it’s ideal for parallel computing. In this lecture, Pedro Ojeda will introduce the fundamentals of parallel computing and explore its connection to Artificial Intelligence applications. "Citizen science" from Wikipedia - Nadina Hamsaiyni Venkatesh"Citizen science" from Wikipedia: "(similar to community science, crowd science, crowd-sourced science, civic science, participatory monitoring, or volunteer monitoring) is research conducted with participation from the general public, or nonprofessional researchers or participants for science, social science and many other disciplines."
In this lecture, we discuss how to run a citizen science project, and how to turn pedagogical model testing into a citizen science project. We also hold a mini hands-on workshop on citizen science projects for students.
|
15. Ungas mående Föreläsningen ges på plats och livesänds. Vill du följa livesändningen digitalt krävs ingen anmälan. Önskar du delta i Aula Nordica ska du anmäla dig. Länk till livesändningen kommer ligga på den här hemsidan. |
Ungas hälsa, relationer och sexliv – vad behöver skolan veta för att möta unga? - Klara Abrahamsson och Maria StefanssonInformation kommer inom kort.
Motiverande samtal som metod för att utveckla lärares relationella kompetens - Martina JordanLäraryrket har många utmanande uppgifter som ställer krav på relationskompetens. Motiverande samtal kan vara ett sätt för lärare att bemöta och motivera den mångfald av elever de möter i skolan. Under det första passet berättar Martina Jordan om sin forskning om lärares tillämpning och implementering av motiverande samtal i grundskolan. Under det andra passet genomförs en workshop där du och dina kolleger under enkla former får testa på metoden.
|
14:00 |
Paus |
Parallella spår 14.30 - 16.00 |
16. Lycka Föreläsningen ges på plats och livesänds. Vill du följa livesändningen digitalt krävs ingen anmälan. Önskar du delta i Aula Nordica ska du anmäla dig. Länk till livesändningen kommer ligga på den här hemsidan. |
”Vad är lycka och varför är det viktigt?”- Filip Fors Connolly och Per AlganderAlla vill vi väl vara lyckliga, men vad är lycka? Och hur viktigt är det att vara lycklig? Inom modern lyckoforskning betonas den subjektiva upplevelsen när det gäller hur lycka definieras, men hur lycklig någon är beror även på samhälleliga faktorer. Filip Fors Connolly (docent i sociologi) ger en översikt över den samtida lyckoforskningen från ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv, och hur individuella och samhälleliga faktorer kan påverka hur lycklig någon är samt vilka möjligheter vi har att mäta lycka. Per Algander (lektor i filosofi) diskuterar lycka utifrån ett etiskt perspektiv och olika möjligheter samt problem med att använda lycka som en etisk måttstock.
|
17. Ungas mående |
OBS!
|
18. Källkritik |
En workshop för högstadie- och gymnasielärare
I en tid när ”fråga AI” är den snabbaste vägen till svar är det inte konstigt att elever väljer den vägen. Men hur bra information får de egentligen? Och vad händer om AI ligger nere, eller plötsligt börjar ge svar i syfte att påverka användare?I denna föreläsning och workshop får du lära dig hur journalister gör för att få fram korrekt information, och hur du som lärare kan lära elever att frivilligt välja den krångliga vägen i stället för AI:s krattade manege. |
19. Klimat Nat.D.280 |
OBS! 14.30-15:30
Hur förstår och lever vi människor med väder och klimat? Vilka konsekvenser får detta när klimatet blir allt varmare? I denna föreläsning tar vi oss an väder och klimat från humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv för att diskutera varför klimatfrågan både berör och upprör. Detta för att visa hur frågor om klimatförändringar kan beröras i flera skolämnen. |
20. Matematikdidaktik Nat.D.400 |
Hur snabbt vänjer sig ögonen vid matematik? - Mathias NorqvistEn stor del av matematikundervisningen består av att lösa uppgifter. Dessa kan vara av olika karaktär och i vår studie undersöker vi hur elever läser och löser uppgifter av olika typ och hur uppgifternas design påverkar. Med hjälp av ögonrörelsemätningar kan vi se trender i vilken information elever väljer att fokusera på när de löser en serie liknande uppgifter. Det visar sig att uppgiftsdesign spelar roll och vi diskuterar hur det kan påverka elevernas lärande. Föreläsningen beskriver kort bakgrunden till studien och implikationerna av resultatet.
Matematiska uttrycksformer i läromedel - hur samspel mellan ord, symboler och bilder kan stötta elevers lärande - Magnus Österholm, Helena Johansson och Malin NorbergLäromedel har en viktig roll i matematikundervisningen och utbudet av läromedel är stort. Ansvaret för att granska läromedel ligger på lärarna, vilket är en omfattande arbetsuppgift. Att utgå från olika uttrycksformer såsom ord, symboler och bilder är centralt i matematikundervisning. Detta kan beskrivas som multimodalitet. Med ett multimodalt perspektiv synliggörs alla olika uttrycksformer som används i undervisningen och perspektivet bidrar med verktyg för planering, genomförande och utvärdering. Vi kommer att presentera och diskutera hur läromedel kan granskas och anpassas för att utgöra bra stöd för elevers lärande. Under passet kommer vi tillsammans att analysera olika läromedel. Tag därför gärna med dig ett eget läromedel. Läromedel kommer dock även att finnas att låna.
|
21. AI i undervisningen Nat.D.410 |
Att undervisa i samspel med AI – Utmaningar, möjligheter och en framtid vi formar tillsammans - Thomas MejtoftArtificiell intelligens (AI) har på kort tid blivit en självklar del av vår vardag och även utbildningssystemet. Under detta pass diskuterar vi de möjligheter och utmaningar som AI innebär för utbildning och lärande.Hur vet vi vad som är ett "ärligt" arbete i en värld där ett knapptryck kan generera en hel uppsats? Och hur rustar vi våra elever för en arbetsmarknad där AI både är samarbetspartner och konkurrent? AI utmanar inte bara våra undervisningsformer, det påverkar också värdegrundsarbetet, våra bedömningsprinciper och relationen mellan elev och lärare. Föreläsningen är inte en teknisk genomgång av hur AI fungerar, utan en inbjudan till gemensam reflektion kring hur vi vill använda tekniken i skolan. Det handlar både om färdigheter och förståelse, om att forma medvetna medborgare som kan orientera sig i ett samhälle där gränsen mellan människa och maskin blir allt mer flytande.
|
22. Skolledare Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
Likvärdig bedömning och betygsättning - rektorer och lärare i tvärprofessionell samverkan - Elin Stark och Magnus LarssonFör skolledare kan det vara en utmaning att leda arbetet med bedömning och betygssättning. Det finns en potentiell spänning mellan rektors ansvar och lärares mandat, där rektor är ansvarig för att säkerställa rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning samtidigt som lärares mandat och professionella omdöme väger tungt. Rektors direkta befogenheter ligger främst i att främja och att följa upp arbetet, vilken kan innebära inslag av både kontroll och tillit. I denna presentation beskrivs hur detta kan ta sig uttryck i ledarskapspraktiker kopplade till bedömning och betygssättning. Vi diskuterar även hur tillitsfulla relationer mellan lärare och rektorer kan byggas, så att lärare ser rektorer som ett stöd och inte en kontrollinstans. Ingår i ”Skolledarspåret” som riktar sig till skolledare på olika nivåer i skolans styrkedja såsom rektorer, biträdande rektorer, lärarledare (t ex förstelärare). Vi riktar oss även till ledarpositioner på förvaltningsnivå eller jämförbar nivå för enskilda huvudmän. |
23. Språk | Franska Nat.D.210 |
Micro-récits : textes pour la classe de français - Malin IsakssonKort introduktion om mikro-korta berättelser och deras för- och nackdelar i klassrumssammanhang, följd av litterär verkstad kring några mikro-berättelser. Fokus på konkreta undervisningstips och idéutbyten plus tips om var man hittar användbara texter på franska. Språk: franska, med spår av svenska. |
24. Språk | Tyska Nat.D.220 |
Mehrsprachigkeit und Deutschunterricht - Ingela ValfridssonAlle Schüler und Schülerinnen, die in Schweden Deutsch lernen, sind mehrsprachig. Wie kann das zum Deutschlernen beitragen? Der wachsende Rechtsextremismus - Bettina JobinRechtsextreme zielen im Internet verstärkt auf ein junges Publikum. Wie können wir solches Gedankengut erkennen und wie können wir ihm im Unterricht begegnen? |
25. Språk Nat.D.250 |
Workshop
Workshopen utforskar hur flerspråkighet och inkluderande undervisning kan stödja lärande i dagens mångfaldiga och multikulturella skola. Vi fokuserar på flerspråkiga pedagogiker, pedagogisk translanguaging, inkludering (inclusivity) och normkritisk undervisning (anti-bias education), samt hur dessa begrepp kan integreras meningsfullt i den dagliga undervisningen. Deltagarna kommer även att diskutera vanliga utmaningar i klassrummet och undersöka praktiska metoder för att bemöta dem. |
26. Historia Galaxen |
Aktuell historieforskning vid Umeå UniversitetKom och ta del av vad UmU-historikerna hittat i källorna! En rad kortare presentationer ges som inbjuder till samtal för att inspirera lärares undervisning och studenters/elevers fördjupningsarbeten. Med fokus på de breda folklagrens historia synliggörs hur individer och grupper har både påverkat och påverkats av kulturella, politiska och ideologiska samhällsprocesser i historisk tid fram till idag (mer info här). Lärares uppkomst som kollektiv aktör i Sverige 1838–1880 - Martin AnderssonLärare och deras fackföreningar har i modern tid varit en kollektiv aktör som påverkat både utbildningsdebatt och skolpolitik. Presentationen beskriver hur folkskollärare trädde fram som kollektiv aktör under 1800-talet samt hur deras föreningskultur, strategier och handlingsformer förändrades. ”’Kultur’: ett multifunktionellt begrepp i svenska historieämnesplaner 1965–2025” - Josefine Juto”Interkulturell” undervisning, ”kulturarv” och ”mångkultur” är mångtydiga begrepp som har diskuterats inom både forskning och offentlig debatt. Kulturbegreppets användning och innebörd i historieämnets kurs- och ämnesplaner synliggörs och jämförs under presentationen. Sinnessjukvård under folkhemstid: Samhällets syn och interners erfarenheter - Tove LjuslinderLedartexter ur svensk dagspress 1939–1949 i kombination med en unik brevsamling från intagna på olika mentalanstalter i Sverige belyser hur samhället och läkarkåren såg på sinnessjukvården samt hur den upplevdes av personer som internerades. Lokalt och nationellt i politisk historia - Isak TörnqvistBåde i Sverige och utomlands domineras politisk historia av nationella aktörer och storstadsnarrativ medan lokalsamhället ofta glöms bort. Genom att integrera lokala perspektiv på arbetarrörelsens utveckling under tidigt 1900-tal fördjupar presentationen förståelsen för hur det svenska samhället har påverkats av gräsrotsimpulser. ”Antingen eller? Samarbete och kollaboration med den tyska ockupationsmakten i Trondheim 1940–45” - Martin HårdstedtOckupationen av Norge innebar svåra val för alla norrmän i förhållande till den tyska ockupationsmakten och de norska nazisterna. Omkring 10% av invånarna i Trondheim dömdes för kollaboration och landsförräderi efter kriget. Hur och varför blev vissa norrmän kollaboratörer? Historieämnet och mångfalden – en komplex historia - Simon LundbergDagens klassrum möts elever med migrationsbakgrund från olika etniska, religiösa och språkliga kulturer. Att det innebär särskilda didaktiska överväganden framgår av presentationen som sätter lärares syn på historieundervisningen i relation till deras uppfattningar om klassrummens mångfald. Victor Vinde rapporterar om Nordkorea - Jacob StridsmanÅr 1969 besökte den kände svenske journalisten Victor Vinde som första västjournalist Nordkorea. Vid hemkomsten rapporterade han utförligt om besöket i dagspressen och på TV (exempelvis ”Brännpunkt”). I presentationen diskuteras vilken bild av Nordkorea som gavs. |
27. SO Nat.D.300 |
Ungdomar, främlingsfientlighet och skolan - Mikael HjermFöreläsningen handlar om främlingsfientlighet bland unga människor. Den sammanfattar både min egen och andras forskning om främlingsfientlighet med betoning på betydelsen av skola, familj och vänner.Den berör frågor som: ökar främlingsfientligheten? Kan vi med aktiva medel motverka den? Hur gör vi i så fall det? Vad är skolans roll? |
28. Kognitionsvetenskap Föreläsningen ges på plats och via zoom (anmälan är obligatorisk för båda alternativen). Länk till zoom får du via mejl. |
Praktiknära skolforskning på kognitionsvetenskaplig grund: testbaserat lärande i matematikundervisning - Linnea Karlsson WirebringInom kognitionsvetenskaplig forskning framhålls en pedagogisk lärandemetod för begreppsinlärning som bygger på upprepad minnesframplockning, s.k. testbaserat lärande eller ”retrieval practice” (RP). Linnea kommer i sitt föredrag att prata om ett praktiknära skolforskningsprojekt (ULF) där man i nära samarbete med lärare i matematik i årskurs 5 implementerat och utvärderat effekten av RP i matematikundervisning. Kan RP stärka grundskoleelevers kunskap om matematiska begrepp och gynna deras begreppsförmåga? |
16.00 |
Slut för dagen |